Fästingar

Fästingar blir allt vanligare över hela världen och förekommer främst i områden med skog och högt gräs. De är aktiva i temperaturer ned till 7°C. De små spindellika djuren lever av blod från många olika djur t.ex. hundar, människor, fåglar, hjortdjur och små gnagare. De gömmer sig med stor framgång i vegetationen och utnyttjar sina högt utvecklade sinnen för att upptäcka en blivande värd att klamra sig fast på när denna passerar.

Fästingar använder sina mundelar för att sätta sig fast på ett, för dem, passande område på huden. Under ett antal dagar suger de blod och ökar då dramatiskt i storlek. Livscykeln (från ägg till larv, nymf och vuxen) kräver tre värddjur som alla får bistå med ett mål blod. En vuxen fästinghona kan suga i sig 0,6 ml blod och kan i sin omgivning lägga upp till 10 000 ägg, något som förklarar hur fästingpopulationen kan öka så drastiskt!

Fästingens livscykel, utvecklingsstadier

Fästingburna sjukdomar

Fästingar kan vid bett överföra en rad sjukdomar. Hundar drabbas framförallt av borrelios och granulocytär anaplasmos (tidigare kallad ehrlichios). Symtomen är ofta ospecifika. Feber, trötthet och aptitlöshet är vanliga, även hälta, ledont och vinglighet förekommer. Vid borrelios kan ansiktsförlamning förekomma. Andra sjukdomar som fästingar kan överföra är exempelvis babesios. Vid fästingbettet kan en lokal infektion med irritation och klåda uppträda.

gräs med bock